Speldatum: 24/1-2012
Spelplats: Johanneshov, Stockholm
Serie/Turnering: Elitserien
Jaha, förlust igen. I och för sig på straffar så ”vi” fick med oss en poäng men det är likt förbannat en förlust. Färjestad såg klart bättre ut denna match i jämförelse med de fyra-fem senaste matcherna men problemet med att göra mål kvarstår dock.
Efter att Djurgården hade hyllat det gamla svinet Charles Berglund genom att hissa hans tröjnummer i taket så drog matchen igång och det var tydligt att Färjestad tänkt spela ett klassiskt bortaspel. Dom spelade lite mer avvaktande och tillbakadraget för att kunna stå emot den furiösa anstormning som Djurgården förmodades skulle komma ut med. Det var klokt gjort för Djurgårdarna satte direkt en hög press på Färjestads backar och det small rejält i sargen emellanåt. Men Färjestad stod upp jävligt bra och smällde på dom också och hade även dom några chanser att göra mål. Men när Jimmy Ölvestad satte 1-0 i power play efter drygt första halva perioden så kändes det ändå ganska orättvist trots att Djurgården hade ett litet övertag.
Andra perioden blev sedan till en början lite av en transportsträcka kändes det som. Inget av lagen ville ta några onödiga risker då båda ligger illa till i tabellen så det såg aningen krampaktigt ut emellanåt. Halvvägs in i mittenperioden fick dock Färjestad lite fart under fötterna och var det bättre laget men utan att få till de riktigt heta chanserna. Dom kom istället i tredje perioden då Färjestad tog tag i taktpinnen och var det klart bästa laget och Färjestads kvittering genom Richard Wallin i början av perioden var välförtjänt kan man lugnt säga. Men efter det blev det inga mer mål trots att Färjestad vaskade fram den ena heta chansen efter varandra. Men oturen grinar Färjestad i ansiktet och när Gustaf Wesslau står på huvudet i Djurgårdens mål och räddar så är det omöjligt att göra mål. Wesslau höll fan i mig landslagsklass i denna match och inte ens när Mattias Sjögren satt framför mål och försökte sopa in pucken med handen så ville puckaset in.
1-1 stod sig och i den efterföljande förlängningen var det återigen Färjestad som tog kommandot men lyckades inte få in pucken. Nej det blev straffar och efter fem usla försök till att göra mål från båda håll så lyckades Mario Kempe peta in pucken bakom en annars storspelande Cristopher Nihlstorp i Färjestadkassen. Ett snöpligt slut på vad som kändes som Färjestads bästa match på evigheter.
Ja detta var egentligen Färjestads match tycker jag då dom följde sin spelplan väldigt bra och tog för sig mer rejält i alla situationer mot vad de har gjort i de senaste matcherna. Men puckhelvetet vill fortfarande inte in så det är bara att hoppas att killarna inte ger upp utan fortsätter jobba tills islossningen kommer och målen bara rasar in sen.
Jag gillade också att ledarstaben har vaskat om i samtliga formationer, även i power play, vilket får killarna att tänka till lite ute på isen. Kedjan med Mikael Johansson, Mattias Sjögren och Patrik Lundh var riktigt giftig och har potential att producera poäng i framtiden…
#####
Nästa match gick natten till idag för min del men då Viasat valde att visa Calgary Flames match San Jose Sharks på Viaplay så kunde jag inte spela in den. Får hoppas att den finns på nätet någonstans när jag kommer hem. Annars blir nästa match på fredag då Färjestad tar emot Luleå på hemmaplan. Det blir en tuff nöt att knäcka det…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar